gutehjartan

Jahapp trodde ju att denna reporter skulle komma hem till oss men så va inte fallet tydligen. utan denna reporter fanns i stockholm och interjuvade oss via telefon. T ville inte prata så jag fick ställa vissa frågor till henne å sen svarade hon på frågan. Det kommer inte att handla om så mycket om självaste skolan vad jag förstår nu utan hur T lever sitt liv som mjölkallergiker. Nu väntar vi bara på att en fotograf ska ringa och boka tid. Hade det varit så att T hade haft fotbollsträning så hade fotografen följt med där. men nu har hon inte det längre eller dom har uppbehåll just nu. Så vi får väl se när å vart det ska ske. Reportern funderade om dom skulle va med när vi äter tacos då thuva använder vaniljsås istället för gräddfil osv. Men men fotografen ska ringa nu i dagarna så vi får väl se vad han säger. ska även få texten på mailen imorgon så att jag kan se vad han har skrivit. Men som jag trodde att reporten skulle komma hit så plockade jag lite i lägenheten och slängde ihop en mjölkfri rulltårta men när jag ändå höll på så testade jag att lägga i kakao i mina cupcakes för att se om det blir någon annan smak på detta. Men har nu fryst in dom så får vi se om jag gör en omgång till eller om jag hoppas att dom räcker. frostingen gör jag samma dag som dom ska serveras då den blir godast då. Funderar om jag inte har något annat för mig på torsdag å om jag orkar så ska jag göra bottnarna på till biskvierna det är också en perfekt kaka till T:s födelsedag för den gör jag alla glutenfria men sen gör jag några speciella där jag doppar dom i T:s choklad som den är så ooooootroligt mycket dyrare så då vill jag bara dopppa hennes i den å sen doppar jag alla andra i vanlig blockchoklad. Men rulltårtan jag gjorde hade jag också planer på att frysa in men T åt upp över halva till fikat vi hade tillsammans. Imorgon ska hon leka med sin A-kusin E dom ska åka buss hem tillsammans. Sen får vi se om det blir en liten badstund eller om dom bara ska leka hemma å jag tar det lugnt. det hänger på hur jag hinner med allt under tiden dom är i skolan eller inte. Har papper som ska upp till hemse å sen har jag en träff med oförande i föreningen. Vi ska försöka knopa ihop en grej tillsammans så det ska bli spännande då vi aldrig har gjort det förrut någon utav oss. men förhoppningsvis så kommer det att gå bra. Vi brukar kunna klura ut det mesta tillsammans. Så imorgon vet jag vad jag har att göra när T å J-E är i skolan. Men jag kan lova att jag tycker faktiskt att det är rätt skönt när dom är iväg på sina skolor. Då kan jag göra precis vad jag vill ingen som ropar, säger eller vill något utan jag planerar min tid med det jag vill eller nästan det jag vill å när jag har tid kan jag lägga mig å vila oftast helt ostört. Men på samma gång kan jag sakna dom som att vissa dagar kan bli riktigt lååååång tråkiga. Speciellt nu när jag bara har en massa sjukvårds grejer att göra. Jag vill va social men det är svårt att va då jag har missat många vänner först när jag fick barn å sedan nu när jag vart sjukskriven. Å jag vet man ska inte kalla dom vänner då man egentligen märker vem som finns där för en när man råkar ut för något. Men många fanns där första halv året men sen ja sen är det många som har sakta men säkert gått sin väg. Å ja jag kanske inte har varit den roligaste att umgås med alltid pga mitt mående. men jag har försökt bjuda till. Men sen vet jag att jag har många många vänner i från skolan i lund men det blir mest bara telefon å fb prat då vi bor så långt ifrån varandra. Å jag har även andra vänner å så men jag skulle vilja ha några som man bara kan ta en fika hos eller med bara så där utan att behöva planera i flera veckor osv. DEt saknar jag. JAg saknar det där sociala när man bara kan snacka lite skit med varandra. Men jag har också kommit fram till att jag saknar faktiskt inte mitt jobb längre. Jag saknar inte känslan att åka till jobbet å jobba med dom äldre. Eller jo jag saknar att jobba med dom äldre å ´hjälpa dem men jag saknar inte mina arbetskompisar längre. Visst vissa gör jag faktiskt det men många känner jag att ju mer tiden går desstu mindre känner jag att jag behöver dem. Vet inte om det är känslan att man har varit hemma i nästan två år å nästan ingen hör av sig eller något.Vissa säger knappt hej när man ses längre. Jag har börjat känna avsmak att åka ner dit överhuvud taget inget som lockar. Förut kände jag att jag ville tillbaka till hemtjänsten å mina arbetskompisar men nu nja. Jag vill börja arbetsträna men det behöver absolut inte vara där längre. Men det har itne bara med kolegerna där utan även att få sitta på stormöte å höra att det kostar för mycket pengar att låta mig arbetspröva. Att det inte är någon idé att låta mig arbetspröva för det kostar ändå en massa pengar å det är pengar som inte finns. Så man känner så välkommen eller inte. Jag har även funderat om jag ska göra en storrensning på min FB att radera en massa personer ifrån den. En massa personer som inte längre betyder något för mig en massa personer man har bara för att man har dessa. Varför ha personer som knappt kan hälsa på en när man ses/ möts eller personer som kan sitta å snacka skit om en annan person när man inte vet grunderna. JAg har under min period som sjukskriven insett en massa saker. JAg känner att jag har växt med vissa saker å ändrat åsikt. Å jag känner kan dessa personer sitta å snacka skit om en person vad F_N snackar dom inte om mig när jag lämnar rummet. Ja säkert en massa. Nej jag tror att ajg har blivit en helt annan människa under dessa två år jag varit hemma. Å som sagt jag saknar inte jobbet längre utan jag saknar det sociala. Men som sagt jag vill tillbaka till jobb men det behöver absolut inte vara hemtjänsten i Klinte utan jag kan tänka mig många andra platser. Är liksom öppen för förslag! så är det någon som vet någon/något ställe som kan va villig att ta emot en person som vill arbetspröva för att se vad kroppen håller. jag har en utbildning som undersköterska, även med specialutbildning inom det palliativa å även några få kursen inom geriatrik, är även utbildad restaurangkonditor. hör av er för som sagt jag vill ut å jag vill komma vidare i mitt liv. SKa snart dra ett sträck tvärsöver å ha det som stopp å sedan börja ett nytt. Ett nytt liv med glädje och personer som stöttar å peppar mig istället för en massa som drar ner mig. nej ska strax sova. ska även fundera på när jag ska börja plocka bort personerna som inte är bra för mig eller personer som jag inte längre ger mig något mer än ansikten på fb. så god natt!